Svensk ordbok 2009, webbversion

hitta på´ verb hittade hittat hitt·ar1(med fantasins hjälp) tänka ut ngt nytt komm.barnen hade hittat på en ny dansdet där receptet har hon själv hittat på○spec. med inne­börd av o­sanningden historien har han hittat påhitta på ngtsedan ca 15502fundera ut och besluta att ägna sig åt ngn lämplig syssel­sättning e.d. Nollvad ska vi hitta på nu då?hitta på ngtsedan 1695Subst.:vbid1-182621påhittande (till 1)